Jag vill ha tebax...
... så som det var innan allt hände. Varför skulle det hända? Tänker inte gå in på vad som hände, men det som hände ändrade hela mitt hästliv. Jag slutade på ridskolan, trodde på en häst som visade sig vara totalt omöjlig. Jag slutade rida helt, får nu låna Hickory. Men jag vill ha tillbaka det jag hadde förr. Rida Janne på ridskolan, tävla, träna, pyssla. Vissa stunder ångrar jag att jag började rida i Vendel, men vad skulle jag ha gjort om inte jag fått rida Bounty? Hur mycket har jag inte utvecklats bara genom att rida henne? Hur mycket vi gjorde tillsammans. Men allt är nu borta och jag sitter här framför datan och ångrar allt.
Jag har ingen "egen" häst att rida, sköta eller tävla. Jag har inget...
Och jag ångrar allt av det som hände, ni vet inte hur mycket...
Men jag får skylla mig själv, kan inte få mina föräldrar att jag ska få en häst på foder heller. Så det var bra med den saken. Jag ger upp. Hästarna och ridningen är inte menat för mig. Jag får hålla mig till hästfoto, datan och att springa. Det är de jag gör nu. Och det lär inte bli någon ändring.
Giannino SJ (Janne) <3 Foto: Jossan J
Bounty <3 Foto: Sofie
Jag vet inte varför jag skriver det, inte många som märker hur jag mår. Nu vet ni bloggläsare det. Det är såhär jag känner när det gäller hästarna, jag ger helt enkelt upp. Jag orkar inte hålla på längre.
Ni behöver inte säga något, säg inget om att jag ska försöka kämpa vidare, för det är inte ni som kan få mig att kämpa. Det ändp som kan få det nu, det är mina föräldrar.
Jag fick sådan ångest över detta när jag läste andras bloggar, om de som har hästar, som kan skriva i bloggen om hur dom utvecklats, vad de gör tsm och hur kul de har. Vad kan jag skriva om? Hur mycket jag vill ha en egen nu så att jag kan få uppleva samma saker...
Dert kunde jag förr, innan det hände.
Jag har ingen "egen" häst att rida, sköta eller tävla. Jag har inget...
Och jag ångrar allt av det som hände, ni vet inte hur mycket...
Men jag får skylla mig själv, kan inte få mina föräldrar att jag ska få en häst på foder heller. Så det var bra med den saken. Jag ger upp. Hästarna och ridningen är inte menat för mig. Jag får hålla mig till hästfoto, datan och att springa. Det är de jag gör nu. Och det lär inte bli någon ändring.
Giannino SJ (Janne) <3 Foto: Jossan J
Bounty <3 Foto: Sofie
Jag vet inte varför jag skriver det, inte många som märker hur jag mår. Nu vet ni bloggläsare det. Det är såhär jag känner när det gäller hästarna, jag ger helt enkelt upp. Jag orkar inte hålla på längre.
Ni behöver inte säga något, säg inget om att jag ska försöka kämpa vidare, för det är inte ni som kan få mig att kämpa. Det ändp som kan få det nu, det är mina föräldrar.
Jag fick sådan ångest över detta när jag läste andras bloggar, om de som har hästar, som kan skriva i bloggen om hur dom utvecklats, vad de gör tsm och hur kul de har. Vad kan jag skriva om? Hur mycket jag vill ha en egen nu så att jag kan få uppleva samma saker...
Dert kunde jag förr, innan det hände.
Kommentarer
Postat av: Anne / A.C (:
Jag vet hur det känns ...
sv: :)
Postat av: Moa Fröberg
Oj :s jag som tycker synd om mej själv för min ponny åker på tisdag men min mamma vill ju att vi hittar nån annan ponny eller häst att ha på foder osv iaf
och jag har ju vännermed hästar som jag får rida oxå. tycker sjukt synd om dej men jag kna ju inte göra något åt det :/ jag känner inte äsn dej
Postat av: Sofia
Vadå? Finns det ingen häst du kan rida då alls? Det måste väl finns någon kuse i Örbyhus, eller? Varför kan du inte rida på ridskolan, är det för att du blev avstängd, för visst blev du det..? Anledningen vet jag inte men.. Ingen på TiRK som vill ha ridhjälp då?
Trackback
