Hela händelsen

Nikon D300s + Nikkor 35mm/1,8
 
Jo igår bestämde jag mig för att skippa dressyrträningen på kvällen då Corona hade gått ett sånt fantastiskt pass dagen innan och det kändes elakt att puscha henne till ett hårt dressyrpass dagen efter, helt enkelt.
Så när jag kommer till stallet strax innan 9 på morgonen är Sanna redan där och pysslar med Svarten. Jag planerade då att ta mig en skrittur på min dam och då följde Sanna med. Hon visade mig en ny runda. Som jag tidigare aldrig ridit men som jag vet att många rider i stallet. Så varför inte liksom? Vi skulle ju bara skritta.
 
Problemet blev att när det kom ett dike som Svarten glatt skuttade över så började min dam att fjanta sig och skulle inte hoppa över. Så efter en massa snurrande så upptäckte jag att gräset började röra sig och Corona fick panik. Då ser jag den, taggtråden. Som hade gömt sig under allt höga gräs och blivit övervuxen med åren. Jag får panik. Försöker att lugna ner Corona så att jag kunde hoppa av men Corona fortsatte att snurra och drog in tråden igen runt benen. Tillslut får jag stopp på henne och kan hoppa av. Kollar på hennes ben och kan inte se något. Försökte lägga undan taggtråden så gott jag kunde för att sedan försöka ta oss hemåt. Corona gick på som inget.
 
Väl i stallet upptäcktes det allt mera sår runt hennes vänstra bakben. Två av såren vägrade att sluta blöda. Hittade flera rivsår ju mera jag tvättade och försökte få rent allt. Det största såret sitter precis under hasen på insidan av benet, sedan hade hon flera rivsår runt det och sedan var andra såret nere i karleden med flera rivsår. Panik.
 
Jag väljer att ringa till Ultuna och få rådgivning, såren såg inte djupa ut men dom slutade inte blöda. Fick där rådet att ta ut veterinär som kan göra rent såren. Får efter många samtal tag i distriktsveterinären som kommer inom en timme. Och det bästa av allt, så har vi haft en otrolig tur i oturen. Såren är endast ytliga och veterinären sa det att hon aldrig sett så "fina" sår efter taggtråd. Så nu är det bandage för att få det att läka så fort som möjligt, så ingen smuts hamnar i såren och så är det vila för min dam. Jag är evigt tacksam för att det blev så lite sår som det blev. Tur i oturen, helt enkelt.

Kommentarer
Postat av: my

Åh gud vad läskigt. Tur att det gick så bra iallfall!!

Svar: Verkligen, vi hade sådan tur att jag nästa gråter av bara tanken :')
Linda Enarsson

2014-05-19 @ 21:23:42
URL: http://monkiapa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0