Linda Enarsson - fotograf och hästägare

Nikon D60 + Sigma 70-300/4-5,6

Det som jag (och många andra) var väldigt duktig i början på att göra, och det händer fortfarande, är att kapa ryttaren. Många vill ha bild på bara hästen. Men när man ska fotografera för att sälja bilder så fungerar inte det tänket. En hästägare vill ha med ryttaren också, och bilden ser inte speciellt snygg ut med en kapad ryttare.

I början av min fotokarriär, när jag verkligen ville fota hästsport och testade mig fram med de manuella inställningarna, zoomade jag oftast in för mycket. Sen insåg jag mitt misstag för sent och något blev kapat, hästens huvud, ben eller ryttarens huvud och överkropp. Jag tränade massvis med gånger, nämligen på mina kompisar när de hopptränade. Jag åkte till ridskolan och övade, övade på att zooma in tillräckligt mycket för att inte kapa. Tränade inställningar i olika väder, det gav resultat, men gick långsamt och trögt i början.


Nikon D200 + Nikkor 80-200/2,8

När man står på tävlings-/träningsbanan så gäller det att ställa sig på rätt plats. Regel nr 1: Stå alltid(!) med solen i ryggen. Ni ser resultatet av att stå med solen framför kameran på bilden ovan. Det finns ingen som vill köpa en sådan bild. Det är den enda regel jag kör på, sedan att man har små tips och trix som man håller sig till är inte direkt regler för de kan alltid ändras, t ex att jag försöker att förflytta mig så lite över banan. Hitta ett ställe med solen i ryggen och så många hinder som möjligt att fotografera på. Då slipper trötta ut dig genom att gå mellan hindren, är det många starter (har stått på banan när det har varit ca 100-150 starter), då blir man väldigt trött av att stå i solen och gå mellan hindren. Då är det praktiskt att ha så många hinder som möjligt i en liten radie. Då kan man överväga att fota nåt hinder i lite motljus, lite för snett, rakt framifrån, rakt från sidan osv.


Nikon D300s + Sigma 70-300/4-5,6 | Pernilla och Skywalker

Här är en bild som jag är väldigt nöjd med. Det är ett mjukt ljus, inga skarpa skuggor av för stark sol, hästen är i rätt position över hindret (smaksak var hästen ska vara över hinder, jag gillar denna), bilden är inte för skarpt beskuren och den är inte heller fotad med för kort zoom. Det är en lugn och fin bakgrund, synd för staketet men det kan jag inte göra något åt.

En till sak när man ska fotografera på tävlingar, det är inte lätt att få en mjuk och lugn bakgrun, oftast är det publik, hinder, hästar osv i bakgrunden av bilden. Det är inget ni kan göra åt. Kanske att ni kan flytta er lite åt ena eller andra hållet men även det kan vara begränsat pga solen. Så tänk inte så mycket på vad som är i bakgrunden, tänk mer på solen och själva ekipaget. Bakgrunden brukar oftast få bokeh (suddig bakgrund) oavsett och då tänker man inte lika mycket på vad som är där.

Hoppas att ni har lärt er något av detta inlägg, blev inte så strukturerat och fint som jag hade tänkt från början, men jag hoppas ni överlever ändå! :)