Linda Enarsson - fotograf och hästägare

På tävlingar där jag inte står som fotograf, det var oftast på hemmaklubben och när jag åker med vänner, så brukar jag vara väldigt snäll och "låna ut kameran" om någon frågar om att få testa. Det brukar sällan vara någon längre tid personen står och fotograferar men det är alltid kul att se bilderna i efterhand. Här ovanför har ni 3 bilder som inte är fotograferade av mig utan av någon av mina vänner. När jag hade D60n var jag mera att låna ut kameran även till de lite mindre funktionärerna, men nu med min D300s så är det inte många som får prova att fotografera. Är lite väl rädd om den (;

Men för att ge er en liten visning på mina och andras bilder kommer här en bild som jag fotat från Falsterbo.

Nikon D60 + Sigma 70-300/4-5,6

Jag tar mig till Akademistallet i Uppsala och kollar på lite voltige SM, kameran följer med så lite bilder hoppas jag på. Dessvärre är det i ridhus, så får hoppas att det är bra ljus :)

Och för övrigt valde jag en gammal bild från Ridsportens Dag förra året, bilden var en favorit för mig bra länge men nu kan jag inte minnas varför den är så bra... Haha.

Nikon D60 + Sigma 70-300/4-5,6

Jag har en sak som jag skulle vilja göra, närmare bestämt att fotografera. Jag vill följa med en ryttare med sin häst på tävling, hoppning som dressyr eller fälttävlan, och fotografera hela tävlingsdagen. Från det att vi packar in allt i bilen, lastar hästen på hemmaplan till att hästen lastas ut hemma igen och tävlingen är genomförd. Jag vill fotografera allt som händer under dagen.

Tidigare har jag följt med mina vänner som hästskötare och jag har då inte kunnat fotografera allt som jag velat. Men nu vill jag alltså följa med hela vägen som bara fotograf för att fånga ögonblicken runt omkring och inte bara över hindren. Skulle vara så sjukt häftigt att få göra något sådant.

Någon frivillig på hemmaklubben som kan tänkas ha med sig en liten tös på 18 år med en kamera i handen, en hel tävlingsdag och bli fotograferad? (;

Det skulle vara otroligt kul för mig, att testa mig själv så pass mycket att jag klarar av att fotografera så länge, mycket och på det sättet som jag själv tänker mig. Vilken grej!

Nikon D60 + Sigma 70-300/4-5,6

Det som jag (och många andra) var väldigt duktig i början på att göra, och det händer fortfarande, är att kapa ryttaren. Många vill ha bild på bara hästen. Men när man ska fotografera för att sälja bilder så fungerar inte det tänket. En hästägare vill ha med ryttaren också, och bilden ser inte speciellt snygg ut med en kapad ryttare.

I början av min fotokarriär, när jag verkligen ville fota hästsport och testade mig fram med de manuella inställningarna, zoomade jag oftast in för mycket. Sen insåg jag mitt misstag för sent och något blev kapat, hästens huvud, ben eller ryttarens huvud och överkropp. Jag tränade massvis med gånger, nämligen på mina kompisar när de hopptränade. Jag åkte till ridskolan och övade, övade på att zooma in tillräckligt mycket för att inte kapa. Tränade inställningar i olika väder, det gav resultat, men gick långsamt och trögt i början.


Nikon D200 + Nikkor 80-200/2,8

När man står på tävlings-/träningsbanan så gäller det att ställa sig på rätt plats. Regel nr 1: Stå alltid(!) med solen i ryggen. Ni ser resultatet av att stå med solen framför kameran på bilden ovan. Det finns ingen som vill köpa en sådan bild. Det är den enda regel jag kör på, sedan att man har små tips och trix som man håller sig till är inte direkt regler för de kan alltid ändras, t ex att jag försöker att förflytta mig så lite över banan. Hitta ett ställe med solen i ryggen och så många hinder som möjligt att fotografera på. Då slipper trötta ut dig genom att gå mellan hindren, är det många starter (har stått på banan när det har varit ca 100-150 starter), då blir man väldigt trött av att stå i solen och gå mellan hindren. Då är det praktiskt att ha så många hinder som möjligt i en liten radie. Då kan man överväga att fota nåt hinder i lite motljus, lite för snett, rakt framifrån, rakt från sidan osv.


Nikon D300s + Sigma 70-300/4-5,6 | Pernilla och Skywalker

Här är en bild som jag är väldigt nöjd med. Det är ett mjukt ljus, inga skarpa skuggor av för stark sol, hästen är i rätt position över hindret (smaksak var hästen ska vara över hinder, jag gillar denna), bilden är inte för skarpt beskuren och den är inte heller fotad med för kort zoom. Det är en lugn och fin bakgrund, synd för staketet men det kan jag inte göra något åt.

En till sak när man ska fotografera på tävlingar, det är inte lätt att få en mjuk och lugn bakgrun, oftast är det publik, hinder, hästar osv i bakgrunden av bilden. Det är inget ni kan göra åt. Kanske att ni kan flytta er lite åt ena eller andra hållet men även det kan vara begränsat pga solen. Så tänk inte så mycket på vad som är i bakgrunden, tänk mer på solen och själva ekipaget. Bakgrunden brukar oftast få bokeh (suddig bakgrund) oavsett och då tänker man inte lika mycket på vad som är där.

Hoppas att ni har lärt er något av detta inlägg, blev inte så strukturerat och fint som jag hade tänkt från början, men jag hoppas ni överlever ändå! :)

Foto: Jag, Nikon D300s + 35mm/1,8

En till enkel regel som jag brukar använda när jag rensar ur bilder från en fotografering, speciellt med hästar, är inte bara steget utan även om hästen blinkar. Det är hästen som är bildens höjdpunkt, bildens fokus och då kan inte hästen av alla på bilden blinka. Hela bilden blir förstörd enligt mig, steget kan vara perfekt, skärpan kan ha suttit men så länge hästen blinkar så åker den till papperskorgen.

När jag sitter och kollar igenom alla bilder som jag fotograferat under en dag har jag en väldigt enkel regel när det gäller just hästar och galoppbilder. Galopp är snyggast när 1, 2 eller 3 ben är i marken och det sista är i luften. Men då gäller det att veta vilka av alla ben som ska vara i marken och vilket steg som är snyggt i vilket ögonblick. Det är inte alltid så lätt, så ska försöka hjälpa er lite med detta inlägg.


Denna bild som jag fotograferade i Globen nu i helgen är felet som många gör. När hästen galopperar i tex höger galopp som på bilden är det så att höger framben ska alltid vara i luften. Min regel är att varje bild där det sista frambenet som används i galoppen är i marken ska raderas. Jag tycker inte att det är snyggt med en häst som ser framtung ut.


Vi börjar med ett ben i marken. Här är en bild på Sara och Cassie, en av mina bästa vänner. När hästen har ett ben i marken ser det oftast ut som att den har en väldigt stor bakbensaktivitet. Att den skjuter ifrån väldigt mycket med baken i galoppen. Kan bli väldigt häftiga bilder med just 1 ben i marken.


Sedan har vi då 2 ben i marken. Sandra rider på Alfons, hennes tränares häst. När hästen har 2 ben i marken som på bilden tycker jag att hästen ser väldigt avslappnad ut, den galopperar i en jämn takt och inte allt för fort, då är det svårt att få just detta steg.


Sist är då det snyggaste, när hästen har 3 ben i marken. På bilden rider Jossan på Bea, en av mina bästa vänner. När hästen har 3 ben i marken kan man fånga de mesta ögonblicken, allt från hur lång eller kort galoppen är, hur bärig hästen är och jag har många bilder från bra ritter och ryttaren ler, hästen spetsar öronen och just det här steget.


Jag är nog inte den bästa att förklara saker i text, men jag har försökt. Såhär ser jag på det, om ni har andra åsikter skriv det hur ni tycker och tänker men ni behöver inte skriva elaka kommentarer om varandra eller vad jag tycker. Detta är vad jag tycker och om ni inte håller med, skriv då varför.