Hur livet fortgår

 
I två veckor har jag varit sjukskriven, på tisdag är det äntligen dags att gå tillbaka till jobbet. Längtar!
När man i 1,5 vecka har varit sängliggandes för att sedan faktiskt känna sig bättre men ändå ska ta det lugnt. Då får man abstinens. Med tanke på hur många timmar jag snittat på jobb senste månaderna så är inlåst hemma inte det roligaste alternativet. Så fram med de nyköpta ridskorna och lek med kameran. Bakade misslyckade muffins, rengjort ugnen ordentligt och kollat när pojkvännen lagat mat. Hur mycket kan man göra när man är hemma? Jo, kolla klart på en serie, orkar inte börja på en ny, läst ett par hundra sidor i en bok och sedan har datorn och bildjobb fått stå för resten av tiden.
När de nya bilderna tagit slut och ligger fint på hårddisken, då har man gått in på gamla bilder och fixat med dom i stället. Haha.
 
Men nu är det dags att börja göra saker igen, i lördags var det Högbo Ridklubb som fick sig ett besök och ett par hundra bilder följde med mig hem. På söndagen vaknar man innan klockan ringer, fett ovärt. Men inser att man hinner till Märsta för att se en vän tävla. Kvar blev man där ett par timmar oxå.
Måndag kommer att bjuda på fotografering av en väns gymnasiearbete, ska bli spännande att göra! Tisdag är det dags för jobb igen och så fortsätter det. På lördag blev det däremot en fotografering med kusin, och söndag spenderar jag eventuellt på Täby Ryttarcenter med fina dressyrponnysar framför kameran. Det återstår o se om jag tar mig dit.
 
Och jag saknar att blogga, det gör man när arkivet är bara några klick bort och man får lite feeling o börjar kolla runt i det. Inser hur mycket man sparade och förevigade för bara nåt år sedan och försöker förstå vart allt gick snett och man slutade. Kanske att jag kan börja skriva lite mera med tiden, inte direkt att jag lever under tidspress när vardagen endast består av jobb.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0